Galoppboken

Letandes efter något annat ramlade jag på Galoppboken inför 1944 från Ulriksdal i samlingarna. Kar de Mummas Specialtips var särskilt värdefulla och kommer att återges nedan.

Man lär sig något varje dag sägs det och en genomläsning av Galoppboken vidimerar uppfattningen att handikap alltid stavats just handikap trots att aktivister inom Svensk Galopp (jag menar dig Jönsson) felaktigt stavar det handicap. Det jag dock lärt mig är att vallacker är just vallacker vilket är högst rimligt jämfört med valacker.

Det är intressant att notera att Kapps var högre doterat än Stockholm Stora Pris och det är och intressant att hindersporten redan på den tiden hade väldigt låga prispengar.

Förutom all historik är förstås behållningen Kar de Mummas excellenta handledning för oss galoppentusiaster.

  1. Det är noga med utseendet. På den här punkten känner jag mig direkt träffad. Mitt första möte med Bengt Forssman lärde mig att det gäller att hålla stilen uppe. Som Kar de Mumma frågade sig. – Varför kan svensken aldrig lära sig att det är skillnad på en solig och elegant kapplöpningsdag och en sparksöndag på Råsunda?
  2. Försök alltid att göra intryck av att Ni förstår Er på hästar bättre än alla andra. Den här uppmaningen har hörsammats av mig och alla mina kamrater i galoppvärlden tex du Hatten för att ta ett exempel.
  3. Deltag med liv och lust i totospelet, trots att Ni naturligtvis innfunnit Er bara för den förnämliga sportens skull. Ni som känner mig vet att jag ibland spelat en femma eller två. 
  4. Var lugn och behärskad under loppet och svimma inte varje gång Raket brutalt kastar av löjtnant Beck-Friis, som är en mycket god ryttare. Den moderna motsvarigheten är allas vår Niklas Lovén som gärna står på näsan så fort man närmat sig hans ekipage i totoluckan. Nuförtiden får man inte sitta upp igen vilket är synd för det var en trevlig tradition.
  5. Res varje år till Derbyt på Jägersro där Skånska Fältrittklubben arrangerar allt till det bästa. Derbyfesterna är ännu såpass goda att man måste se reprisen dagen efter för att fullt uppfatta hur det egentligen gick till.
  6. Försök att själv bli en god ryttare. Här har jag syndat, mina lektioner på Djursholm var alldeles för få för att kunna ta mig runt Djurgården på ett fullblod en morgon.
  7. Undvik all vadhållning med s.k. ”bookmakers”. Även här har jag syndat, men i likhet med Kar de Mumma har jag också svettats över att ha ”glömt” att lämna in medskick. 
  8. Håll Er gärna med eget stall. Vinner inte den ena förlorar den andra och vice versa. Här hänvisar jag återigen till Hatten eller Scarfen som jag gärna kallar honom. 
  9. Spela aldrig på en häst , som det ryker om redan före loppet. Det bara förstår oddset för oss andra, när den sedan vinner. Det här rådet måste ni lyssna på.
  10. Till sist en varm vädjan: Kom alltid ihåg att det allra bästa hos människan är hästan och fatta därför aldrig humör och svär över den – om den skulle råka förlora ett lopp. Det är inte alltid så roligt att vara häst.

P.S Även Solvalla, icke att förakta, har mycket ofta med galopp att göra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *