Spö och trängning

Go On Carlras och Nicolaj Stott håller just ifrån sig Takeko i Fillies & Mares Stakes i söndags. Men borde man fått behålla segern?
Foto: STEFAN UPPSTRÖM/SVENSK GALOPP

Säkert är det hemskt svårt att sitta i Lokala Galoppdomstolen under tävlingsdagar, och försöka värdera om störningar eller andra regelbrott inträffat och om de hade påverkan på ordningsföljden. Full respekt till de som tar på sig den grannlaga uppgiften.

Men. Några incidenter senaste tävlingsdagarna gör mig ändå så förbluffad, och dessutom lite ledsen, att jag skulle vilja försöka diskutera dem. Jag förstår helt enkelt inte hur man resonerat.

Dels gäller det bruk av spö. I söndags på Bro bestraffades Nicolaj Stott för att ha använt sitt spö 450 kvar; Go On Carlras fick ett slag på bogen, vilket syns på tv-bilderna. Detta är förbjudet och Nicolajs förklaring, ungefär att det bara såg ut så men inte var så på riktigt, godtogs ej. Han fick två dagars avstängning samt förlust av 8 250 kronor, 5% av förstapriset. Dock, och här kommer det märkliga, ”förseelsen anses ej ha påverkat resultatet av löpningen”. Alltså, Go On Carlras vann med cirka en decimeter – det är väl i själva verket väldigt troligt att drivning med spö innebar just den där extra decimetern, och lite till?

Ett parallellfall, fast kanske snäppet värre ändå, såg vi i somras när Swinging of Venice och Ulrika Holmqvist precis hann förbi Timo Nurmos. Även då var det fråga om drivning med spö på hästens bog drygt 400 kvar, Ulrika fick en tävlingsdags avstängning, men även då: ”förseelsen anses ej ha påverkat resultat”. Segermarginal? Nos.

Jag har förstått från inblandade att det beslutet sedan överklagades till nästa instans, utan att få gehör där heller. Protokollet hittar jag tyvärr inte på Svensk Galopps webbplats.

Besluten är inte i strid med reglementet, där står just att häst ska diskvaliceras för brott mot spöbestämmelserna om galoppdomstolen bedömer att förseelsen har betydelse för löpningens resultat. Man har också möjlighet att ändra ordningsföljd, men inte heller detta gjordes alltså i dessa fall. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att galoppdomstolen anser att spödrivning inte alls får en häst att ta ut sig något mer, springa lite snabbare. Är inte det en väldigt märklig och udda inställning? Jag som, i min okunskap, alltid trott att det är själva poängen med spödrivning.

Min andra fundering gäller grova störningar i syfte att skaffa sig fritt spår. I Auktionslöpningen i söndags ville Carlos Lopez utåt med Ninasimone i början av upploppet, och det ser ut som att hon svarade över förväntan. Stackars Whiskey Sour blev uttryckt flera spår och förlorade tempo och momentum, vilket ledde till att han kort före mål passerades i kampen om tredjeplatsen.

I galoppdomstolens rapport står endast att man mottog en anmälan från Lopez att hans häst bröt ut 500 kvar. Jovisst, men effekten blev ju en kraftig störning? Här är min åsikt att Ninasimone borde flyttats ner bakom Whiskey Sour (som jag förstås inte har någon koppling till), utan trängningen är det inte säkert att Ninasimone får fritt.

Ett annat exempel vad gäller störning sågs förra söndagen på Jägersro. Min rätt tydliga bild är att Jacob Johansen på Irish Action inte var nöjd med att sitta fast bakom ledande El Guanche utan tog sig loss ur slutsvängen. Särskilt utvändige Mountain, men även Zamson Zaid som kom i tredjespår (och inte såg ut att bryta inåt), fick sig rejäla törnar, och Irish Action kom loss.

Galoppdomstolen noterade den trånga situationen men bedömde att det berodde på ”en kedjereaktion” och lämnade saken utan åtgärd. Ok, här skulle det verkligen hjälpa att se patrullfilmen, utan den är det svårt att helt avgöra skuldfrågan. Men att instängda ryttare tränger sig ut utan någon som helst påföljd är generellt, enligt min uppfattning, allt mer vanligt förekommande, och något som bör stävjas snarare än lämnas utan åtgärd.

En reaktion på ”Spö och trängning”

  1. Hear hear!
    Håller med till fullo. LGD har ingen lätt uppgift att på kort tid avgöra vad som skett, men att fria i vad som på ATGs begränsade videokvslitet ser ut som övertramp och ibland farliga situationer kan leda till fler farliga situationer och i värsta fall olyckor. Sen måste LGD såklart kunna bevisa övertramp vilket såklart inte är lätt i alla lägen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *