Pegasus Cup Turf

The field for the Pegasus World Cup International Turf has been set and it will pay $ 3 000 000 to the winner and $ 900 000 to the runner up. With runners from Japan and Ireland at least the race has a semblance of ”International”.

  1. Magic Wand – Wayne Lordan. Magic Wand is trained by Aidan O’Brien and that alone makes us believe in this Galileo filly. She has been runner up in some Group 1 races and is a Group 2 winner. This trip is on the shorter side for her, but she will appreciate the ground and will race close to the pace or in the lead.
  2. Yoshida – Jose Ortiz. Fourth in the Breeders’ Cup Classic and sure classy enough for this race. Goes well fresh and wouldn’t mind a yielding surface. The distance should be spot on for him and he should go off favorite.
  3. Channel Maker – Javier Castellano. This gelding by English Channel has the benefit of Castellano up. Castellano is a master when it comes to turf racing and Channel Maker is bred for this surface. Last year he won the Joe Hirsch but was beaten far in the Breeders’ Cup Turf. This is easier but he would probably need a little further to be really competitive.
  4. Aerolithe – Florent Geroux. This filly comes from Japan where she has excelled over a mile. She has a lot of tactical speed, but will have to settle a little better if she gets to the lead (likely).
  5. Next Shares – Tyler Gaffalione. This six year old gelding comes from a Grade 2 win at Santa Anita earlier this month so the form is very good. He was outclassed in the Breeders’ Cup Mile after a win at Keenland which probably was a weak Grade 1. Shouldn’t be good enough today.
  6. Fahan Mura – Edwin Maldonado. Comes from a win in the Bobby Frankel at Santa Anita. Makes a long trip and will be fast out of the gates. It would be a surprise if she held on for a placing.
  7. Bricks And Mortar – Irad Ortiz. This Chad Brown horse has five wins from seven starts. The only losses came in Graded company at Saratoga and Belmont last summer. His most impressive win came in December after a rest. The win came in an AOC over a mile and the clock stopped at 1.34.33. He had an outside draw, dropped out and found a lot when asked to quicken. This is much tougher, but you can’t rule him out after that win.
  8. Delta Prince – Frankie Dettori. Not very good in his last start, but that was on the dirt and turf is preferred. Breezed 1.10/1200 turf at Palm Meadows on the 19th. Frankie could cause an upset if avoiding traffic in the stretch.
  9. Catapult – Joel Rosario. Catapult ran second in The Breeders’ Cup Mile after winning the Del Mar Mile Handicap. Catapult is clearly one of the best in this but we miss Drayden Van Dyke aboard. Rosario will need to wait, and hope that the pace is there. Catapult came in handily at 1.00.0 over 1000 meters on the dirt at Santa Anita. Challenger.
  10. Dubby Dubbie – Luca Panici. Dubby Dubbie left AOC company in the summer and has yet to win at a higher level. Clearly outclassed and the wide draw won’t help.

The[...] Läsa hela inlägget

King George VI Chase 2018

Gold Cup i all ära, men Cheltenhams bana är inte för alla. Mitt i säsongen, under julen, rids ett av mina favoritrace, King George, på Kempton inte långt från stöket i London. Jag har varit där, och alla bör vallfärda dit innan marken säljs och man flyttar ut på landet med en påse guldpengar.

Desert Orchid ligger begravd under statyn på banan, och Dessie segrade 4 ggr i King George. En staty jag inte sett är den som visar upp en av mina absoluta favoriter genom tiderna, Kauto Star. Kauto Star segrade 5 ggr i King George, fyra raka innan han 2010 förlorade till Long Run. 2011 var han tillbaka i Kempons vinnarcirkel igen. Kauto Star är den bäste jag sett över hinder och när han segrade 2011 fick jag torka tårar då jag faktiskt räknat bort honom innan racet. Det blev också sista segern för legenden.
https://youtu.be/pHl9VqR3gww

Kauto Star var så elegant samtidigt som han ville så mycket. Han slarvade gärna på sista hindret vilket gav en nödvändig pulshöjare till den som backat honom till korta odds.

2006 och 2007 hade Kauto Star segrat överlägset i King George, men i mars 2008 förlorade han till Denman i Gold Cup. Det blev ändå en överlägsen seger i King George det året (utan Denman) och 2009 krossades Denman i Gold Cup. Nu var det dags för ett möte igen i december mellan giganterna och Kauto Star gjorde det!
https://youtu.be/5AVjbipDpvo

Årets upplaga ser ut att bli en riktig godbit. Vi har ingen rivalitet som den mellan Denman och Kauto Star, men vi har segraren 2016, Thistlecrack och titelförsvararen Might Bite på startlinjen. Efter segern här var Might Bite slagen i Gold Cup av Native River som återfinns i startfållan även idag. Native River var riktigt bra och kämpade rejält i säsongsdebuten som tvåa i Betfair Chase på Haydock. Segraren där heter Bristol de Mai och ställer passande nog upp här också. Samma dag som Bristol de Mai slog Native River sadlade Paul Nicholls (9 segrar i King George) ut Politologue till seger i en Grade 2 och nu så går man upp i klass och distans. Politologue har två Grade 1 segrar över 2 miles och 2.5 miles, men har alltid varit huvudet kortare än fenomenet Altior. Nu är det 3 miles och jag tror inte att den som älskar vita hästar blir besviken när Politologue kommer stormande. Han gillar Kempton och segrade här förra året i Desert Orchid Chase. Än bättre ska det bli. Sjuårige Waiting Patiently kommer med sju raka segrar, de sex senaste i Steeplechase. I november 2015 förlorade Waiting Patiently senast och det här är en kommande storstjärna. Segern förra vintern över Cue Card i Ascot Chase var enorm, men nu är det säsongsdebut och första gången över distansen. Jag tillhör dem som tycker att Brian Hughes är den kanske just nu bäste hinderjockeyn och han sitter på Waiting Patiently som oftast gör skäl för namnet och bidar sin tid i fältet.

Double Shuffle och Tea For Two älskar båda bana och distans, men lär ändå få svårt att få pengar. Sexårige Clan des Obeaux är med för att lära sig och se till att Nicholls har en utmanare även nästa år.

De engelska experterna verkar rätt säkra på att Might Bite kommer vara förbättrad till den här starten och har en kanonchans till ny seger. Själv litar jag inte på Might Bite, och trots att jag har den största respekt för Paul Nicholls går mina pengar in på Waiting Patiently.

 

Inför världens största spellopp

Det kanske inte är en nyhet för de flesta, men det lopp som det spelas mest pengar på i världen varje år är inte Melbourne Cup eller Grand National, och definitivt inte Kentucky Derby, Arcen eller Breeders Cup Classic.

Nej, den listan toppas år efter år av Arima Kinen, ett japanskt Gr1-lopp som rids i slutet av december, på Nakayama-banan i utkanten av Tokyo. Det här är ”fansens lopp” eftersom 10 av de 16 platserna tillsätts genom omröstning. Vilket ändå brukar innebära att de bästa hästarna får plats, de är ju också mest populära. Kvarvarande sex platser fördelas efter startprissumma. För att bli riktigt folkkär som galopphäst i Japan ska man vinna detta lopp och segerlistan de senaste åren är fylld av legendariska namn, som Deep Impact, Orfevre, Gentildonna.

Loppet går över 2 500 meter gräs och förstapriset är cirka 25 miljoner kronor. Publiksiffran brukar landa på en bra bit över100 000 pers och det är lite som inför Elitloppet, många köar i timmar (och till och med dagar) för att komma in först och få bra platser. Spelet är som sagt enormt – omsättningen i detta enda lopp har senaste åren legat på över 3 miljarder svenska kronor! Melbourne Cup och Grand National lockar förstås också in en hel del deg, men ligger superlångt efter med sina cirka 1,2 miljarder kronor i omsättning.

Faktiskt går Arima Kinen av stapeln nu på söndag, den 23:e december, och som av en händelse (hm, det kanske inte var en ren slump med tanke på mitt Twitterflöde) snubblade jag in i spårlottningen som hölls live i Tokyo på torsdagmorgonen svensk tid. Trots att jag bara kan enstaka ord japanska var det lite kul att kolla in delar av tillställningen som höll på i ett par timmar i en stor fullsatt lokal, med finklädda människor och mängder med folk på scen.

Alla de influgna och lokala toppjockeysarna satt snällt i kostym och bugade när deras namn lästes upp, och vissa hade repeterat in några fraser på japanska. Varje deltagande häst, och dess krets omkring, gavs mycket uppmärksamhet med rörliga bilder och intervjuer på scenen. Faktiskt bröts sändningen då och då för reklaminslag så då är det nog ganska många som tittar. Varför heter loppet förresten Arima Kinen? Jo, Arima var jockeyklubbsordföranden som instiftade loppet 1956, och Kinen betyder så vitt jag förstår minneslopp.

Favorit kommer Christophe Lemaire och Rey De Oro (e. King Kamehameha) att bli. Fyraåringen vann den tidiga höstens stora uppgörelse, Tenno Sho (Gr1), men stod över Japan Cup (Gr1) eftersom Lemaire redan var bokad för stoet Almond Eye (e. Lord Kanaloa) som ju också vann det loppet men inte är med på söndag. Dock blev det lite sura miner hos Christophe när han drog ett halvtaskigt utvändigt startspår.

För den som vill läsa på mer om Arima Kinen rekommenderas verkligen att kika in på Japan Racing, förbundets officiella sida, där finns massor av info och uppsnack även på engelska. Där kommer man också lägga ut loppet kort efter att det avgjorts, och senare även med engelsk referent.

Att döma av videoklipp från tidigare Arima Kinen verkar det vara toppstämning på Nakayama den här dagen och detta är ett lopp man verkligen skulle vilja uppleva på plats någon gång.

Hong Kong del 3: svenskuppfödd vinnare

En storslagen tävlingsdag på en av världens bästa banor är till ända, och ännu en gång kan man konstatera att hemmalaget från Hong Kong är otroligt svåra att rå på. Vilket man verkligen borde lärt sig vid det här laget.

Efter samtliga de fyra internationella loppen idag på Sha Tin spelades Kinas nationalsång, vilket aldrig skett förut. Förstås extremt kul för de inblandade kring segerhästarna, men gissningen är ändå att den arrangerande jockeyklubben mycket hellre sett en bättre spridning geografiskt. Hong Kong ligger sist på storloppssäsongen och det är redan svårt att locka hit de riktigt bra hästarna, trots finfina prispengar och femstjärnigt omhändertagande. Resultat som idag gör det inte lättare, och det var inte precis några noviser som skickat hit representanter: O’Brien, Stoute, Fabre, Godolphin…

Mest imponerade Beauty Generation (e. Road to Rock), som förutspått utan motstånd i Milen. Zac Purton red på säkerhet framme i tätgruppen, och sista biten handlade det om ren defilering. Lite skandinavisk koppling fick vi genom William Buick och japanska Vivlos som vann klungspurten. Hoppas att de tar Beauty Generation till Dubai eller Royal Ascot framöver; den här sexåringen duger var som helst i världen.

Purton vann också långdistansloppet Vasen på Exultant (e. Teofilo) och här var det mer en taktikseger. De europeiska stjärnorna satt lugna i kön alldeles för länge och favoriten Waldgeist kom heller inte loss när han behövde. Den som såg ut att speeda mot segern var japanska Lys Gracieux, men hon kontrades snyggt ut av Exultant.

Resterande två storlopp gick till samme tränare, relativt färske Frankie Lor. Inför årets säsong fick han ta över Sprintens fjolårsvinnare Mr Stunning (e. Exceed and Excel) och det gick lika bra i år, efter en inspirerad ritt av Karis Teetan. Varmt grattis till er som följde mitt speltips således, den här var stenklar! Storfavoriten Hot King Prawn blev ett lätt byte trots att han rätt behändigt nådde ledningen.

I det högst doterade loppet, Cupen med motsvarade 32 milj kr i prissumma, lyckades Glorious Forever (e. Archipenko) hålla ut sin brorsa Time Warp och försvara ledningen, och den höll han och Silvestre de Sousa lätt in i mål. Även här var gästerna blyga, när Christophe Lemaire fick fart på Deirdre gick det fort men räckte bara till silvret. Svenskuppfött? Japp, båda de här helbröderna (Time Warp slutade trea) är faktiskt uppfödda av Kirsten Rausing på Lanwades Stud.

Hur det går i loppen må vara en sak, denna tävlingsdag är oavsett utfall en av de bättre man kan uppleva, även om en elak kallfront dragit in över södra Kina senaste dagarna. Publiksiffran uppskattades officiellt till ca 96 000 och tydligen har jockeyklubben 13 000 pers på lönelistan en sådan här dag. Arrangemanget för hela HKIR-veckan är så genomtänkt, påkostat och imponerande att man baxnar, men det är klart att det går lättare att spendera när spelintäkterna är så ofantliga.

Denna del av Ledvolten säger klart slut från Australien och Hong Kong för denna gång och beger sig nu i riktning Bro Park!

Hong Kong del 2: inför HKIR

HKIR står för Hong Kong International Races, det klart mest intressanta som händer i slätloppsväg denna tid på året och en höjdare att uppleva på plats. Scenen är Sha Tin, halvvägs från Hongkongs citykärna till riktiga Kinas gräns, och i morgon söndag kommer publiksiffran överstiga 100 000 när delar av världseliten gör upp i fyra lopp.

Hästar och folk kommer från Europa, Japan och Australien, men hemmalaget har alltid en fördel och brukar vinna minst två av loppen.

Som allt annat här är uppladdningen noga planerad och regisserad. Varje tidig morgon är det officiell träning, tv-sänd och refererad. Kl 10 hålls intervjuer med nyckelfigurer, och i torsdags morse genomfördes en spårlottning i den magnifika ledvolten.

Nu på lördagsmorgonen arrangerades något ”Breakfast with the stars”-liknande för vanliga familjer och igår kväll var det ståtlig galamiddag för ca 800 gäster, där Frankie Dettori fick pris som 2018 års bäste jockey i världen, baserat på ett poängsystem i de 100 främsta Gr1-loppen.

Vart och ett av de fyra HKIR-loppen har en prissumma på motsvarande 23-32 miljoner kronor. Startlistor och all möjlig annan info kan hittas på tex Racing Post eller Hong Kong Jockey Clubs hemsida där man även kan se loppen.

Här är mina funderingar:

Vasen, 2400 m

För ovanlighets skull årets bästa lopp, trots att hemmahästarna sällan är goda stayers. Gästerna är många och superstarka. Tipset till Andre Fabres Arc-fyra Waldgeist, men varning för Frankel-sonen Mirage Dancer (Juddmonte-Stoute-Moore!) samt japanska toppstoet Lys Gracieux som Moreira tror hårt på. Och då är inte ens årets irländske Derbyvinnare Latrobe nämnd, inte heller kapable knäppgöken Pakistan Star som ånyo får William Buick i sadeln och drog perfekt spår. Det här blir en riktig pärla och flera högkapabla hästar kommer stå i fina odds. Bilden nedan är från i morse, fuxige Waldgeist (till höger) får sin finslipning.

Sprinten, 1200 m

En grålle som heter Hot King Prawn måste man bara gilla…han har nio segrar på tio livsstarter och lär bli storfavorit men är frontrunner och drog dåligt utvändigt spår. Jag spelar emot, på fjolårsvinnaren Mr Stunning som inte kommer låta ”Räkan” vara ifred och står bättre till viktmässigt än vid deras senaste mötet. Utnämnes till dagens bästa lir, kan man få be om fyra gånger?

Milen, 1600 m

Söndagens klart största favorit är Beauty Generation som vann detta ifjol och verkar snäppet bättre i år. Nog väldigt svårslagen trots trist spår, men det fick också de japaner som verkar vara värst emot. I milen har heller inte spåren spelat så stor roll genom åren.

Cupen, 2000 m

Tyvärr ett mellanår för Hong Kong Cup, av okänd anledning, och bara nio kommer till start. Japanske Sungrazer höjde sig direkt fyra pund när han fick Moreira i sadeln och borde kunna vinna, om inte Time Warp får fuska bort loppet i front. Landsmaninnan Deirdre också högaktuell.

Cash Call Futurity 2018

Imorgon lördag är det dags för Cash Call Futurity. Det är fler riktigt bra tvåårsrace över hela landet, men bäst är det i Californien på Los Alamitos Race Course där man rider Cash Call Futurity (Grade 1) med 300 000 dollar i prissumma.

Fältet är riktigt starkt och Bob Baffert har ”sandwiched” the field. Det betyder att han sadlar ut både inner och ytterboxen. 1 Improbable rids av Drayden Van Dyke. Improbable gick genom ringen som föl för 110 000 dollar och som åring föll klubban på 200 000 dollar. I debuten på Santa Anita blev det seger och han visade en speed rating på 94. I starten efter gjorde han 100! Det var på Churchill Downs i Street Sense Stakes. Redan innan Improbable gjorde sin första start pratade man om honom som en Kentucky Derby favorit. Kolla videon nedan så förstår ni.

8 Mucho Gusto är den andra Baffert-träningen. I sadeln sitter Joe Talamo som jag tycker har utvecklats på slutet. Mucho Gusto debuterade med seger just här på Los Alamitos och visade då 96! Vid segern i Bob Hope Stakes på Del Mar visade han 100! Jag har skrivit om Mucho Gusto tidigare. 625 000 dollar kostade han i våras på Fasig-Tiptons Midatlantic Horses in Training Sale. Verkar värd det. Här är senaste racet.

Vi har också fyra utmanare med i racet, men det verkar omöjligt att fälla Bafferts duo. 5 Extra Hope var fyra i Bob Hope och den här Shanghai Bobby avkomman måste lyfta sig rejält för att reversera form. 2 Savagery är ändå den som verkar vara best of the rest och kom tvåa i Bob Hope. Blinkers av. 3 Dueling är tillbaka på banan efter sin sjätteplats i Breeders’ Cup Juvenile. Jobbade 1.01 i hand nyligen och har Mike Smith i sadeln. Jerry Hollendorf tränar Dueling som gick för 475 000 dollar som åring och är efter Violence. 4 King Of Speed  är efter Jimmy Creed vars avkommor är riktigt framgångsrika. Som föl på Keeneland kostade han bara 10 000 dollar, som åring gick han för 140 000.  Jeff Bonde tränar den tidige hingsten som var ute redan i maj och kommer från start i Breeders’ Cup Juvenile Turf. Svårbedömd.

Ifjol var det superstjärnan McKinzie som segrade i Cash Call Futurity. Han gick sedan till seger i Sham Stakes och San Felipe Stakes, men missade Triple Crown racen. Kom tillbaka som segrare i Pennsylvania Derby innan det blev start i Breeders’. Här är fjolårets race.

Hinder i helgen

Det är mängder av storlopp ute i den vida världen under helgen. På de brittiska öarna handlar det om hinder, i USA handlar det främst om tvååringar och i Hong Kong om den äldre eliten.

På Sandown rids Tingle Creek Chase (Grade 1) med 84 000 pund till segraren. Det är fyra lysande stjärnor som möts i toppuppgörelsen.

Altior är obesegrad över hinder och är favorit att försvara sin titel i Queen Mother Champion Chase på Cheltenham till låga oddset 11/8 dvs 2.375 ggr pengarna. Som Novice över häckarna 2015 blev det idel segrar under hösten och säsongen kulminerade med överlägsen seger i Supreme Novices’ på Cheltenham 2016. Till hösten var det dags att pröva på fasta hinder och som Novice kulminerade säsongen återigen på Cheltenham, nu med överlägsen seger i Arkle till bottenoddset 1/4. Hösten 2017 blev det en halsoperation, men när man kom tillbaka i våras blev det en överlägsen seger i Champion Chase och sedan också i Celebration Chase (som man segrade i för andra gången). Altior är en av de bästa hinderhästar jag sett och sättet han bara drar ifrån fältet när målgången börjar närma sig imponerar alltid. Det blir aldrig jämnt och spännande in mot mål när Altior är med. Nicky Henderson tränar och i sadeln sitter Nico de Boinville.

Saint Calvados tränas av Harry Whittington och har Gavin Sheehan på ryggen. Saint Calvados älskar tunga banor och gör racet själv i ledningen vilket garanterat att det här blir en äkta löpning. Saint Calvados var fyra, slagen 53 längder i Arkle i fjol. Säsongsdebuten kom på Naas i en Grade 3 och det blev seger så formen finns där. Det är tveksamt om kapaciteten finns att svara när Altior kommer dundrade.

Sceau Royal tränas av Alan King och i sadeln sitter Daryl Jacob. Man är likvärdig formmässigt med Saint Calvados enligt handikappern. Sceau Royal var duktig över häckarna och trivs som allra bäst på Cheltenham, men har segrat i en bättre Novice Chase här på Sandown. Sceau Royal kommer med fyra raka segrar och kommer inte ge sig lättvindigt.

Un de Sceaux rids av Ruby Walsh för Willie Mullins och då är det nästan alltid en topphäst, eller hur. I våras gick man i Ryanair Chase, dvs över 1000 meter längre, och kom tvåa. Över 2 miles segrade man sedan i Champion Chase (Grade 1) på Punchestown och det här blir säsongsdebut.
Den franskuppfödde valacken har ett formidabelt CV. Som fyraåring i Frankrike blev det två mycket snygga segrar i bumpers och som femåring kom han till Mullins och tog sin maiden direkt. Därefter blev det sex raka segrar och man var till och med tillbaka i Frankrike och härjade på Auteuil. Sedan blev det ett fall i första starten över fasta hinder innan det blev fyra raka segrar. Tre av dessa var i Grade 1 bland annat Arkle på Leopardstown och Cheltenham. Sire de Grugy och Sprinter Sacre var nu de främsta rivalerna till Un de Sceaux som sina framgångar till trots inte fått det där riktigt stora erkännandet. Un de Sceaux gör gärna racet själv, men lär inte förlora racet på grund av en spetskamp med Saint Calvados.

Racets upplägg lär vara ganska gjutet. Till ledningen går Saint Calvados med Un de Sceaux närmst. Den senare vill inte ha något fusk och ser till att tempot är friskt. Bakom ledarna går Altior och tre hinder ut kommer attacken. Sceau Royal ligger med där bakom och tar vad som bjuds. Ett alternativ är att Un de Sceaux försöker sig på samma taktik som senast på Irland när han slog tex Douvan. Hårt dragande i ledning och släpp ingen över bron. Vi hoppas på det senare, då blir det här kapplöpning när den är som bäst.

Det är även fina race på Aintree under lördagen. Bland annat är det Blecher Handicap Chase där Blaklion borde segra, men Don Poli och Ballyoptic kan också vara med där framme. I Many Cloud Chase rids storfavoriten Definitly Red av Danny Cook (minns jag rätt när jag tror att Danny var i Sverige ofta för några år sedan?). Man står nog för tufft till för Grand National, men man kan alltid pröva Gold Cup istället.

Om någon vill ge mig eller annan hindervän en julklapp så är bilden från Stuart Heron, finns att köpa signerad av artisten och Paul Nicholls.

Hong Kong del 1: Happy Valley

Ledvolten har förflyttat sig till Hong Kong där vi är mitt i veckan som leder fram till ”World Turf Championships”, de fyra internationella Gr1-lopp som rids på Sha Tin på söndag. Mer om dem senare!

Ikväll var det dags för den traditionsenliga uppladdningen – jockeyturneringen där tolv av världens bästa riders gör upp i fyra lopp.

Alla loppen är handikaper på lottade ritter, så att förutsättningarna ska vara någorlunda jämna. Och det var inga dåliga namn som tagit sig hit, eller vad sägs exempelvis om Ryan Moore, Christophe Lemaire, Javier Castellano, Yutaka Take och Winx ryttare Hugh Bowman? Fyra hemmajockeys deltog också, ledda av Zac Purton som är klar etta här nu när Joao Moreira drog på sitt snöpliga Japanäventyr (fick ingen licens eftersom han inte klarade språktestet).

Vad som gör onsdagkvällen så speciell är inramningen. Citybanan Happy Valley ligger som i en strålkastarupplyst gryta i skyskrapelandskapet, och stämningen är fantastisk. Det är alltid fullsatt, drygt 25 000 besökare, varav många turister och after work-gäng i öltält och restauranger. Det bjuds livemusik och både invigning och prisutdelning är pampiga, minutiöst regisserade historier. Och spelomsättningen är som bekant närmast grotesk i Hong Kong, långt över en miljard kronor per tävlingsdag.

Gräsbanan på Happy Valley är tight och svårriden och det gäller både att ha tur i spårlottningen och vara på hugget direkt när boxarna öppnas. Publiken kommer lätt nära både banan och ledvolten.

Jockeyturneringen har arrangerats i ungefär samma form sedan 1998, det är fina prispengar (ca 650 000 kr till segraren) och jockeyklubben ordnar förstås spel på vem som vinner. Har man lirat blir det kanske lite mer intressant att hänga med i poängställningen – jag har aldrig lyckats uppbåda något större intresse för vare sig kusk- eller jockeyturneringar… Mediaintresset är dock enormt, det kryllar av fotografer och reportrar som vill få den bästa bilden eller citatet.

Hur det gick? Faktiskt bestod prispallen av tre andra jockeys än de som nämnts. Överlägsen vinnare med två segrar blev Silvestre de Sousa, Storbritanniens champion som är på väg hit igen för en kortare period och alltså gjorde fin reklam för sig. Unge irländaren Colin Keane tvåa, lokale jockeyn Vincent Ho trea.

Där galoppfolket möts