Var det inte ovanligt rafflande upplopp på Bro igår kväll? Eller tyckte  jag det bara för att vi hängde kvar på V64 till sista avdelningen men sprack på nio hästar…? Hur som helst, riktigt tighta, spännande lopp, väl värda att visa upp under härligare förutsättningar än 2 plusgrader en beckmörk höstkväll.

Utropandet av John O’Kelly som övervintrande Derbyfavorit kan ha kommit en smula för tidigt, insåg jag efter att ha bevittnat I And Is helt formidla avslutning till enkel seger i Vinterfavoriternas Pris. Runt svängen var hästen inte ens i bild (japp, det kändes för kallt för att gå ut och se loppet) och man funderade så smått på om han pullats upp och utgått. Men så dök ett grått skrälle upp i periferin, och under sedvanligt kraftfullt jobbande av Jan-Erik Neuroth fick I And I upp magnifik fart och bara susade förbi övriga på riktigt imponerande sätt. En sällan skådad scenförändring.

Om John O’Kelly var en av de dyraste ettåringar som köptes till Sverige i fjol var I And I sannolikt den dyraste som köptes till hela Skandinavien. Hela 150 000 Gns, cirka 1,7 miljoner kronor, gick sonen till pop-hingsten Mastercraftsman loss på, och det går inte att säga i nuläget att det var någon felinvestering precis. Stall Perlen och stall Neuroth har ännu en gång ett jättehopp inför den klassiska säsongen.

—–

I S:t Leger var det desto hårdare och vem som skulle vinna av Muteki och Silver Falcon avgjordes i allra sista galoppsprånget. Det blev Muteki, trots att han fått göra loppet själv via spåren och utan någon draghjälp, och vem kan inte undgå att bli hjärtevarm när en David besegrar en Goliat. Svenskfödde outsidern Muteki, närmast ett hemmabygge som son till ostartade Devil’s Drink, med Madeleine Smith, som haft en så tuff säsong med stallproblem och icke kuranta hästar.

Här hade man på något vis önskat att måltvåan skippat protesten (som ändå verkade onödig) så att ”Malle” och Muteki-gänget kunnat hyllats och firat ostört i vinnarcirkeln, det hade de varit värda. Nu kom det av sig, men förhoppningsvis tog de igen det senare. Och Muteki får vi se mer av, vilken utveckling och vilket löphuvud.

—–

Med 14 tvååringar i fältet kan det lätt bli strul och positionsproblem,  men om man rider så enkelt och snyggt som Martin Rodriguez slipper man allt sånt. Snake Lake kom ut kvickt och placerades nära täten, och resten var en formalitet för denne topptvååring som inklusive bonus dragit in långt över miljonen denna sin första säsong, och än är den inte slut.

Återigen ett finfint jobb av Vanja Sandrup, både att träna hästen och hitta ägare. Men det kändes lite konstigt att höra att Snake Lake faktiskt inte såldes på auktionen i fjol, utan på Facebook några veckor senare. I propositionen står ju faktiskt att Magic Million är öppet för hästar ”som sålts i ringen”… Antar att det är klubbslaget som räknas och inte inroparens betalningsförmåga.