Så här i juletider har många några timmar över att ligga framför brasan och läsa en god bok. Böcker är något man bara måste ha i livet och i flytten över Atlanten fraktades förstås nästan hela biblioteket med (några lådor årsböcker blev dock kvar hemma, nästa gäst får gärna ta med sig ett par).
Vi på ledvolten älskar sporten och ju mer man blir gripen av den, ju mer nytta har man av ett historiskt djupdyk och då kommer Bokbörsen väl till pass. När det gäller svensk galopplitteratur finns det några riktiga klassiker som man bör ha läst för att förstå varifrån vi kommer.
Som nummer ett måste nämnas Maud Engbergs Hjärtats kavaljer om Clarence von Rosen. Boken tar oss genom svensk galopps store välgörares liv och kapplöpningar är en väldigt stor del av von Rosens liv. Det är förstås ett idoliserande porträtt som tecknas, men vad gör väl det i denna post modernistiska värld som mest bryter ner och förstör och kritiserar.
När vi ändå pratar om Clarence von Rosen kan vi även nämna att han nämns i en passage i boken Alla dessa hästar av Bengt Gustaf Geijer. Denna förtjusande bok ger en mer modern historia, men spänner över många decennier. Här känner du igen personerna och bilderna ger upphov till glada skratt. Tyvärr är det nog svårt att få tag på boken, det finns bara två på bokbörsen, men det kanske finns en låda kvar i Djursholm hemma hos BZ?
Kavallerister och Fullblod av Georg Wiedesheim Paul tar oss tillbaka till förra sekelskiftet och här är det inte bara kapplöpningshistoria utan även stundtals en handbok i hästhållning, hästköp med mera. Ryttmästaren är knappast särskilt ödmjuk och man ser framför sig hur han pekar med hela handen när han berättar hur det är.
Claes Wachtmeisters ”bibel” Fullblodsavel och Galoppsport är en svensk version av mängder av engelska böcker som kom vid den här tiden. Som handbok för uppfödare är den lite för detaljerad i sin genomgång av aveln mellan 1900 och 1939, men som tidsdokument är den ovärderlig. Jag inser att man fortfarande fick skriva jockejer på den tiden och att Wachtmeister kopierar George Lambton (Men and horses I have known) när han skriver om jockeyprofiler som Fred Archer är inget som man stör sig på utan tvärtom kan nicka igenkännande åt om man läst förlagan. Wachtmeister är som allra bäst när han beskriver sporten mot slutet av boken. Det är så träffsäkert och beskrivningen av Engelska språket är underbart. Avslutningsorden håller nog många med om också. ”Fullblodsavel och hästsport har sina besvärligheter och missräkningar, men också sin stora tjusning. Den som en gång givit sig hästarna i våld han återkommer alltid till sin första kärlek.” Vi får också lära oss vilka punkter som krävs för att lyckas i fullblodsvärlden.
att kunna umgås och behärska hästen
att ha ett osvikligt minne för namn årtal och andra detaljer tex exteriören
att vara veterinär och ärftlighetsforskare
att vara språkkunnig för att följa med i störra förhållanden
att ha en grundlig kännedom om sina konkurrenter
att ha sinne för skönhet i färg och form, humor och tålamod, allt egenskaper som binder en vid djuret, i ögonblick då man helst skulle vilja förgöra det.
Att vara expert på fullblodshästar är något jag själv aldrig skulle kunna hävda, men man får göra sitt bästa och för tillfället har det gått lysande i mina ”tips” till hindersporten i England. Imorgon är det dags för den stora dagen på Kempton. Buveur D’Air tar hem Christmas Hurdle, men oddset är helt ospelbart. The New One är trolig tvåa och Old Guard blir trea. En komb The New One och Old Guard är alternativet för den som tror att Buveur D’Air ska torska, något som inte hänt sedan mars 2016.
Ett av mina favoritrace är King George och det rids 3 05 lokal tid imorgon. Might Bite är stor favorit efter fyra raka, men förlusten innan dess kom här på Kempton på samma kort, men i fjolårets novis steeple över distansen. Nicky Henderson tränar även Whisper som faktiskt inte är långt efter Might Bite i form och kanske skulle kunna profitera på en eventuell blunder av stallkamraten. Might Bite ledde stort när han föll på sista hindret, så man kan aldrig vara riktigt säker på honom.
Kauto Star (som jag alltid föredrog framför Denman) segrade 2006-2011 i King George och hade som vana att alltid blundra på sista hindret. 2010 års upplaga reds dock i januari 2011 och då förlorade Kauto Star efter ett misstag på om det var näst sista när han försökte få fram det sista. Senare samma år fick Kauto Star revansch efter en aggressiv ritt.
Utmanare till Might Bite är formhästen Bristol De Mai som älskar tyngre banor. Jag har lite svårt att se honom segra här, då tror jag betydligt mer på titelförsvararen Thistlecrack som förvisso var blek i sin comeback, men var alldeles för på den dagen och säkert mycket förbättrad nu.
Bra racing även på Santa Anita just nu. I Malibu Stakes har jag en vinnare i Favorable Outcome. Favorable Outcome var grym i Swale förra februari, fick vila länge, men såg lysande ut i sin comeback och har mycket ogjort på banan. Här ser ni segern i Swale.
Bra läsning i väntan på Bezätas memoarer. 🙂
Javisst, den kioskvältaren kan inte komma nog tidigt. Hoppas på minst tre band!