Någon som fortfarande minns Black Caviar, det australiensiska superstoet som gick obesegrad genom karriärens 25 sprinterstarter? I den lilla staden Nagambie, tolv mil norr om Melbourne, har man verkligen inte glömt.

Här i krokarna föddes nämligen Black Caviar, och staden är omringad av farmer och träningscentra, exempelvis Swettenham Stud och basen för Godolphin i Australien. En liten galoppbana, Seymour, finns i närheten, men Melbournes högklassiga trio banor Flemington, Caulfield och Moonee Vallee är ju inte långt borta.

Några riktigt fina vingårdar, som Tahbilk och Mitchelton, kan området också bjuda på. På Mitchelton finns förresten också ett nybyggt lyxhotell med galopprägel – ägaren var delägare i 2010 års Melbourne Cup-vinnare Americain, vars foto pryder en stor vägg.

Mitt i Nagambie, framför sjön, står hon där i all sin prakt. Statyn över Black Caviar i full fart mot en av sina många segrar, med närapå ständige följeslagaren Luke Nolan på ryggen.

Black Caviar (e Bel Esprit u Helsinge e Desert Sun) föddes i augusti 2006 och debuterade sent som tvååring, i april 2009. Fyra år senare var en sagolik karriär slut, som sagt efter 25 raka segrar, över 1000-1400 meter och oftast i Gr1-lopp. Hela tiden var det resliga mörkbruna stoet i träning hos Peter Moody och hon löpte totalt in motsvarande över 50 miljoner kronor.

Vi européer minns kanske främst hennes knappa vinst i Diamond Jubilee Stakes (Gr1) på Royal Ascot, dit hon flugits i sin specialsydda kompressionsdräkt.

I aveln har Black Caviar ännu inte lämnat någon avkomma som ärvt hennes enorma fartresurser, men ännu har hon flera chanser kvar förhoppningsvis. Alldeles oavsett kommer hennes staty i Nagambie stå kvar i många generationer framöver.