På galoppbanan i Abu Dhabi satte jag första gången min fot 1997, men då var det inga tävlingar. 21 år senare har det mesta förändrats i den här galet dynamiska regionen, men den lilla banan var sig lik med en trevlig läktare inte helt olik Bro Parks, och en rejäl svepande gräsbana.

Denna ljumma tävlingskväll arrangerade man världens högst betalda lopp för arabgaloppörer, med det snärtiga namnet Sheikh Zayed bin Sultan al Nahyan Jewel Crown, som lockade med en total prispott på fem miljoner dirham, eller 12,5 miljoner kronor… Ohyggligt mycket pengar på spel alltså, men de flesta av deltagarna ägdes av personer som verkade ha koppling till emiratets kungafamilj, så lejonparten av degen stannade nog hos arrangörerna.

Någon publikinvasion var det rakt inte tal om, det fanns gott om plats att röra sig på, och som västerlänning ansågs man vara betrodd att gå in och ut i ledvolten efter eget behag. Dagen till ära hade man flugit in pratglade Derek ”Tommo” Thompson som konferencier, men tyvärr hördes varken han eller referenten knappt alls, eftersom banans högtalarsystem var synnerligen illa fungerande.

Fem av sex lopp var för arabgaloppörer, däribland finalerna i två serier för lärlingar respektive amatörer, och här fanns svenskt deltagande i form av Andreas Tapia Dalbark samt Tina Henriksson. Båda gjorde (förstås!) det bästa av sina ritter, men till några framskjutna placeringar räckte det tyvärr inte. Elione Chaves var också på plats men kom bara åtta i det enda lopp han red.

Kvällens tilltänkta höjdpunkt, mångmiljonloppet Jewel Crown, slutade med seger för stoet Al Shamoos (riden av Julien Auge), och faktiskt finns här en rätt fascinerande svenskkoppling. Al Shamoos började nämligen sin karriär hos Pia Höiom, och debutvann på Bro Park i augusti i fjol! Efter två framgångslösa höststarter i storlopp på Jägersro samt i Frankrike försvann hon ut i vida världen, och har alltså utvecklats till en av de bästa – i starten innan vann hon, riden av Soumillon, lördagsarabloppet under Arc-helgen i Paris. Verkligen en fjäder i hatten för stall Höiom, men lite synd förstås att Al Shamoos inte längre är i svensk träning, hur coolt hade inte det varit.

Tilltänkta höjdpunkt? Jo, med tanke på prissumman borde det varit så, men otroligt nog tände publiken till ytterligare till det internationella ponnylopp som red som allra sista lopp. Och här blev det en fullständig svensk succé eftersom 11-åriga Stina Landh från Söderköping formligen red skjortan av sina konkurrenter. Stinas jockeysits var hur proffsig som helst och finishridningen likaså; på innerspår forsade hon förbi till seger och blev grundligen hyllad både på banan samt på den galamiddag som hölls påföljande dag. Kul!

Sammantaget är det fortsatt ett smärre mysterium varför Abu Dhabi (och Dubai) väljer att ösa ut pengar på galoppen i ett land där spel är totalförbjudet och den egna befolkningens intresse förefaller måttligt, men jag tänker att man ser det som en långsiktig investering för att öka turismen till den dag oljan sinar.