Profilhästar som finns
Under en väldigt lång tid har jag hört gamla uvar och förståsigpåare prata om behovet av profilhästar. Vi behöver en riktig profilhäst som för fram galoppen heter det. Andra menar att det är de trogna hästarna i vardagsgaloppen som är våra profilhästar. Som startar ofta och länge och som folk kommer ihåg. Problemet med det senare är att det är fel. Och rätt. Visst finns profilhästarna redan mitt ibland oss på ett sätt. Den som spelar på galopp kan inte undvika att hitta samma hästar om och om igen. Ta en häst som Sandra Brolin tränade Zäta. Startade 17 gånger 2019 och 17 gånger 2018. Sju segrar blev det ifjol! Profilhästarna finns alltså redan bland oss.
Profilhästar man vill ha
En riktig profilhäst = reklamhäst är dock någonting annat. Det är oftast en elithäst som Winx, Black Caviar, American Pharoah, Bank of Burden med flera med flera. De tävlar på de största arenorna, segrar ofta, trivs i rampljuset. Vissa profilhästar väcker uppmärksamhet för annat, tex sin opålitlighet (Pakistan Star). Det är naturligt i alla sporter att fokus ligger på eliten, på guldmedaljörerna i OS, inte på den som var sjua tre OS på raken. Möjligtvis med undantag för löjeväckande inslag som ”Eddie The Eagle”.
En sådan profilhäst skapar sig själv genom sina prestationer på banan. Den kan inte skapas. Visst kan marknadsföring ge en liten knuff, men utan ett genuint intresse i botten blir det ingenting. En häst som i mitt tycker förtjänar en stund i rampljuset återfinns i programmet till söndagens kapplöpningar på Bro Park. När jag läste namnet hajjade jag till och var tvungen att dubbelkontrollera att det stämde.
Little Warrior
Little Warrior (e.Arkadian Hero) har fyllt tretton år och är still going strong. Fortfarande hingst noterar vi och 71 starter har resulterat i åtta segrar och över halvmiljonen intjänat. Peter Åberg, mannen, myten, legenden står som tränare, ägare och uppfödare. Peter var även ägare, tränare och uppfödare till Little Mary (e.Bal du Seigneur) vars bästa avkomma är just Little Warrior. Peter red även Little Mary i några race, något som Little Warrior dock sluppit.
Att läsa Little Marys resultatrad är en lektion i galopphistoria. Jockeys som Kim Andersen, Susanne Berneklint, Gunnar Nordling, Fredrik Johansson, Linda Reuterskiöld, Nicolas Cordrey med flera med flera fick äran att rida Little Mary. Bäst av alla riders var dock Kieren Fallon som lyckades få riktig fart på Little Mary i Lester Piggott Challenge och tog en enkel seger. Ryttarlistan i racet är legendarisk.
Nu skulle det här inte handla om Little Mary – utan om hjälten Little Warrior. Tränad av mannen som föddes i jeansjacka och som pratar som en femtiotalsraggare har Little Mary haft en karriär ända sedan 2009.
I oktober som tvååring var det dags för första starten och Tina Långström, Långstrumpan som Peter sa, satt i sadeln. Little Warrior var fyra på föga imponerande tiden 1.20,2 över 1200 meter. Första segern kom tidigt i januari som treååring i en enkel Novislöpning över 1350 meter. P-A red. Som treåring gick Little Warrior bra i en större sprintlöpning för svenskuppfödda hästar, men segrarna lät vänta på sig. I januari 2012, nu som femåring, blev det seger igen då under Dulio da Silva. I oktober samma år blev det seger under Jacob Johansen som dessutom satte dit Little Warrior i en Klass 2 handikap i december. Sin vana trogen blev det en januariseger 2013, men sedan fick vi vänta till februari 2014 på nästa seger. Februari 2016 kom nästa seger och nu bör de flesta förstå att Little Warrior är bäst på vintern. I maj samma år skrällde han dock till över 1150 meter gräs. Hur många som var kvar till race 14 minns jag inte (det reds fem race på lunchen och nio på kvällen).
Vem vågar lämna in en kupong utan Little Warrior på söndag? Inte jag iallafall. Visst trivs Little Warrior bäst med Jacob Johansen i sadeln (5 segrar), men även Louise Pettersson, Dulio Da Silva och P-A har segrat med Little Warrior. Blir Malin Holmberg ryttare nummer fem att segra på den lille krigaren?
Apropå ryttare har Little Warrior faktiskt prövats med hela 22 olika. Känslan är att det är fler än de flesta hästar. Blir det inte seger nu får vi väl vänta tills Jakob Johansen är tillbaka.
Jag älskade Little Mary också. Efter Bal du Seigneur som lämnade många, fina personliga hästar.