Så var då Arc-helgen igång och i eftermiddag ska vi kora ytterligare en vinnare i världens mest prestigefulla lopp på gräs, för det är väl Arcen – i vart fall om ni frågar mig?!

Ett par intressanta saker med skandinavisk anknytning inträffade igår då storloppscirkusen snurrade på runt om i världen.

Lite i skuggan av storloppen på Chantilly hade en ytterst värdefull handicap smugit sig in i tävlingsprogrammet på samma bana. I ”Qatar Grand Handicap des Milers” med 28 000 pund till vinnaren segrade Karl Burks fyraårige fux London Protocol relativt enkelt med Tony Piccone i sadeln. Vad är det för speciellt med det då undrar ni? Tja, kanske inget speciellt, men det roliga är att London Protocol endast kostade 17 000 euro som åring i Deauville – ett styvt ”lax” billigare än den ett år yngre halvsystern High As A Kite! Vart står morsan Troicat och skrotar? Finns det någon avkomma att köpa…?

På andra sidan Atlanten var det ett flertal storlopp i går, men jag struntar i alla flashiga Grupp-1 lopp på Santa Anita. Det som fick mina blå ögon uppspärrade var i stället resultatet från Grupp-3 loppet ”Commonwealth Oaks på långt ifrån lika flashiga Laurel Park (Där hänger väl du Uttern…?).

I just nämnda lopp segrade det treåriga stoet Rymska. Le Havre-dottern Rymska vann säkert på bra sätt – som stor favorit och tjänade lite knappt 70 000 pund. I fjol tog hästen två segrar – detta i ett Listed i Craon och en riktigt bra maidenlöpning i Deauville dess för innan. Efter Listed-segern i Craon spände tränaren bågen rejält och testade i ett Grupp-3 på Belmont där Rymska gjorde det bra som knappt slagen femma. En månad senare startade Rymska i Breeders Cup Juvenile Fillies (Gr-1) för sin nye tränare Chad Brown och var riktigt bra som femma – slagen lite drygt tre längder. Nu har hästen två raka segrar i Grupp-3 sammanhang och spås en lysande framtid. Inte minst i avelsboxen!

Och vem var det som tränade Rymska och formade stoet till den topphäst hon är innan Chad Brown tog över stafettpinnen inför Breeders Cup?

Pia Brandt såklart.

Idag koncentrerar jag mig såklart på Arcen, men kanske än mer på ”Grand Criterium” för tvååriga hngstar och valacker på samma bana – det vill säga Chantilly.

I loppet startar nämligen en häst vid namn Woodmax och det var just denne Woodmax som fick undertecknad smått besatt av den färske avelshingsten Maxios som alltså är pappa till tränare Nicola Clements ögonsten. Jag kommer ihåg den där septemberdagen 2016 som det var i går. Nere i det högra hörnet, precis utanför förledvolten – 20 talet meter från auktionsringen i Baden Baden så stod han där. Hästen med stort H! Woodmax stack ut något alldeles extra och i brådaste rasket stod en stor samling Skandinaviska tränare, ägare och agenter och beundrade underverket. Nu blev det inget köp för Maxios-hingsten betingade det facila priset 240 000 euro, men det svors ve och fasa att hästen gått oss förbi. ”En finare häst har du aldrig kunnat köpa”, pep en svensk topptränare till sin största kund när bitterheten att prislappen blev så hög på Woodmax och hästen gått honom ur händerna.

I det stall på Bro Park där jag tillbringar min största tid finns nu fyra stycken avkommor efter Maxios och det är ju en tröst i mörkret…

Bonusinfo:

I samma hage som Woodmax kutade runt under sitt första levnadsår sprang även en annan Maxios-hingst. Denne lystrar till namnet Daxios. Ja just det. Samme Daxios som vann debuten på Bro Park för ett par veckor sedan och nu är storfavorit att ta andra segern i rad på huvudstadsbanan. Ladda plånboken på onsdag!

Vad hände egentligen med inlägget ”BRA OCH DÅLIGT FRÅN CUP-HELGEN (DEL-3)?

Återkommer.