Kungen av Jägersro

Den här söndagen är det dags för Pramms Memorial (L) den viktigaste löpningen för äldre hästar på Jägersro. När jag läser om vilka hästar som segrat genom tiderna noterar jag att det är exakt 10 år sedan Luca Brasi (e.Singspiel) segrade i Pramms för första gången. Just Pramms tar alltid fram det bästa inom Svensk Galopp. Det är dirt, distansen är 1730 meter och eliten på dirt track håller alltid väldigt hög kvalitet. Luca Brasi var tvåa i Pramms 2009. Sedan följde segrar 2010 och 2011. 2012 och 2013 var han oplacerad, men att han ändå var så bra att han var med i eliten som nioåring!

Jag letar lite i lopparkiven och på Youtube för att se om jag kan se några av de gamla racen. Till slut hittar jag en film, men inte mycket mer. Nu beslutar jag mig för att lära mig mer om den här hedershästen. Hur går historian om Luca Brasi?

I september 2005 är Francisco Castro på Irland och Goffs. Han kommer inte hem tomhänt. Luca Brasi (e.Singspiel) är en större satsning med svenska mått mätt, men 48 000 euro får i efterhand betraktas som ett fyndköp. Luca Brasi förresten. Ni kan väl er filmhistoria? I Gudfadern filmerna såg han till att Don Corleone fick igenom sin vilja. Läs mer här.

Jag minns mycket väl hur Luca Brasi redan i andra starten skickades upp mot bästa möjliga motstånd. Maidensegern hade tagits övertygande till ett lågt odds hemma på Jägers över 1600 meter. Nu var det Täby Galopp och Vinterfavoriternas Pris som gällde. Stor favorit var en hingst tränad av Wido Neuroth som tävlade i Stall Perlens färger. Appel Au Maitre (e.Starborough) gjorde ingen besviken, men Luca var över 10 längder efter under Fredrik Johansson. Var det gräset som var problemet eller var det Appel Au Maitre? En sak är säker, att ha Appel Au Maitre som kullkamrat är ingen fördel.

I början av 2007 var målet Danskt 2000 Guineas och Castro sadlade ut Luca Brasi till två enkla segrar på Klampen innan huvudlöpningen. Det blev en rejäl flopp och en månad senare floppade man på nytt, nu i Norskt 2000 Guineas. Luca var ifrågasatt. Det var dags att gå tillbaka till dirt track. Segern i Derby Trial togs på ett övertygande sätt, men historien har inte varit snäll mot prestationen. Luca slog i princip ingenting förutom sprintern Calrissian (e.Efisio) som var långt efter. The rest? Nowhere. Calrissian visade sig dock vara en riktig klasshäst och inte heller Luca Brasi var som allra bäst över 2400 meter.

Derbyt blev häftigt. Luca Brasi gjorde inte sig själv några tjänster genom att vara hetsig innan racet. Återigen slog han Calrissian, och återigen fick han storstryk av ”Äpplet”, smeknamn för Appel Au Maitre. Längst ned i texten kan ni ta del av racet.

-Jag kommer aldrig glömma Derbyt. Ut ur svängen kommer Luca Brasi i par med Appel Au Maitre, 20 meter före fältet. De bästa hästarna, med de bästa ryttarna, precis som det ska vara i ett Derby. Jag visste förstås att Appel Au Maitre skulle vara först, men känslan var bra iallafall, berättar Paul Jarlsbo som får representera alla ägare i den här texten.

I Norskt Derby blev det en fjärdeplats. Revansch togs i slutet av September när Luca Brasi besegrade ingen annan än Peas And Carrots (e.Final Appearance) i Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning (L).

2008 envisades Castro med att kampanja Luca Brasi på gräset. Switchad till hemmabanan för Fältrittklubbens blev det en enkel seger. Segern i Songline Classic (L) avslutade säsongen och det var nu uppenbart att dirttrack var bäst för Singspiel-sonen. Något annat hade också hänt med Luca. Så här minns Paul Jarlsbo det:

”Vi hade inte kunnat ta kulorna på honom under treåringssäsongen, men efter insatsen i Norge när han inte brydde sig om att springa och sladdade 12 längder efter fältet (antagligen i Walter Nielsens, Otters anmärkning) så var måttet rågat. Med facit i hand skulle vi klippt honom redan som tvååring, något jag alltid gör med mina hästar nuförtiden.”

2009 segrade Luca Brasi i förlöpningen till Pramms, men föll till Prince Fasliyev (e.Fasliyev) i Pramms. Nu gick han mot Stockholms Stora Pris (Gr.3) och SOC (Gr.3), men säsongens första seger kom förstås i Fältrittklubbens.

Som Singspiel-avkommor ofta gjorde fortsatte Luca Brasi att utvecklas. 2010 blev det repris i Norra Skånska, men äntligen kom första segern i Pramms Memorial (L). I det slagna fältet sågs Prince Fasliyev som inte kunde bjuda upp till dans som titelförsvarare. Det blev en klassisk ”bounce” för Luca i Stockholms Stora Pris och resten av säsongen blev det vila.

2011 var man tillbaka och efter en härlig säsongsdebut blev det ännu en seger i Pramms Memorial. Nu skippade man gräset och nästa start var en handikap! Luca Brasi segrade med hals från formtalet 95 vilket förstås var en otrolig prestation. Luca fortsatte tävla i ytterligare två år. Karriären kunde till sist summeras 48 (19-7-5) 4 261 802 kronor. Av de 19 segrarna togs 16 på Jägersro! Snacka om att göra skäl för namnet Kungen av Jägersro!

Paul Jarlsbo kan bara instämma:

”Jag minns framförallt vinsterna i Pramms. Men det var en fantastisk häst hela tiden. Jag har köpt 60 hästar genom åren och Luca Brasi är den sprungit in mest pengar för mig. Jag och Håkan (Rosengren) hade haft Joey Zasa innan och han var så bra att vi fortsatte på Gudfader-temat. När man har många hästar gäller det att hitta bra teman, det är svårt med namn annars. Just inköpet av Luca Brasi var roligt. Jag var inte på plats, men hade sagt åt Castro att köpa en åt mig. Problemet var att han köpte två. En kostade 50 000 euro, den andra 60 000 euro. Francisco ringde mig och frågade vilken jag ville ha. Falkbolagen skulle ha den andra, men jag fick välja först. Det kunde jag förstås inte göra, men jag frågade vem som var mörkast och smalast. Jag tycker bättre om smidiga hästar än dom där grova. Och då blev det Luca Brasi. Han såg ut som en kenyansk långdistanslöpare och vi bestämde oss tidigt för att inte ens gå ut över 1200 meter, debuten fick bli på 1600. Den andra hästen var Flying Falk (e.Stravinsky) och den gjorde väl ingen glad? Lucas bästa distans var säkert 1800-1850 meter, men han stod upp till 2000 max. Anledningen till att det blev så mycket gräs är att det inte finns många race för elithästarna. Antingen prövar man lyckan på gräset eller så får man nöja sig med några få starter om året. Hur han var i stallet vet jag inte mycket om, det var ju inte så att det var jag som red honom! Men visst visste han att han var bäst och fick bete sig som han ville. Skulle han träna med andra från stallet fick de gå efter honom. Han var en riktig stjärna – ingen häst man kelade med – men så är det ofta med de bästa hästarna.”

För att få reda på lite mer om hur Luca Brasi var just hemma i stallet ringer jag Isadora Karlsson Gomez som just nu bor i Chile. Isa var den som tog hand om Luca Brasi under storhetstiden. Hon vet att berätta om Luca Brasi:

-Det var en häst som tillhörde en människa, inte fler. Han var väldigt speciell och visste tidigt att han var kung i stallet. Han gjorde aldrig för mycket i träning och det var sällan han gjorde för mycket i loppen. Han drog fram nosen i sista steget och var nöjd!

-Det var i princip bara jag som kunde ta hand om honom utan att ha med sig en sopkvast in i boxen. Fick han inte mat först av alla sparkade han sönder boxen. Han var egen. Ingen utom jag gillade honom. Tränaren kanske gillade hur han sprang, men inget mer. När jag red in honom hade vi ett 20-tal åringar. Han såg ut som en giraff, han hade en extremt lång hals och det var inte många som trodde på giraffen. Han försökte bita mig varje dag samtidigt som han gjorde allt han skulle väldigt lätt. Jag förstod snabbt att han var bäst av våra.

-Han hade en förmåga att lura en. När jag en gång jobbade honom inför Pramms kändes han jättetrög och jobbig och slog med öronen. Jag red som en galning, men när jag kom tillbaka gristrött kände jag att vi hade gått alldeles för långsamt. Castro var dock lyrisk, vi hade gått banrekord och Luca följde upp det hela med att segra i Pramms. Redan som åring visste jag att han var något extra. Alltid skadefri. Lätt i typen, gjorde allt rätt. Innan första snabbjobben blev han bara starkare och starkare och jag visste att han var en stjärna. Luca var länge grön och valpig. Han var ju en hingst länge och försökte ofta betäcka allt och alla i ledvolten. Han la mycket energi där vilket säkert kostade honom några segrar. Med åren och som valack blev han mer mogen. När han slutade leka ville han fortfarande bara ha nosen först och det hade han gång efter gång. Jag älskade honom, avslutar Isadora Karlsson Gomez.

Efter att ha pratat med Isa vill vi ha än mer kött på benen och ringer därför upp Tina Henriksson som började jobbade hos Castro under den här tiden. Tina skrattar lite när jag läser upp några citat från Isa och säger att hon gärna pratar om Luca.

-Det första jag tänker på när jag hör namnet är en riktigt bra häst. Han hade sjukt mycket ”karaktär” särskilt så länge som han var hingst. Jag kommer ihåg att Isa var i Dubai en tid där när Luca var ung och jag började hos Castro. Luca visste man var han var. Han skrek och gapade mest hela tiden och ibland kunde man inte ens tränsa honom. Jag minns en episod när Jimmy Pinjegård hade ridit Luca och fick problem med sadeltryck. Det gjorde ont på Luca Brasi som inte kunde sadlas som vanligt. Castro var arg och sa åt Jimmy att rida barbacka – med en sadelpad. Det gjorde han i en hel vecka och då var Jimmy nervös! Likblek i ansiktet! Annars var det Manuel Martinez som red Luca Brasi, kanske Torres också, berättar Tina.

(Den här historien bekräftas av Jimmy Pinjegård som dock menar att han inte alls var rädd utan var van att rida barbacka. Till skillnad från de flesta andra vi pratat med menar dock Jimmy att Luca Brasi var gudasnäll i stallet. )

-Vilket annat år som helst hade Luca segrat i Derbyt. Nu var Appel Au Maitre i vägen, och det var ju synd för Luca. Luca visste dock alltid att han var kung. Han styrde och ställde, men efter kastreringen blev han lättare att ha att göra med. Lite berodde det säkert på åldern också. Luca Brasi kommer alltid vara en häst man kommer ihåg. Kanske inte den man har närmast om hjärtat, men en otrolig personlighet och en fantastisk löphäst, avslutar Tina.

Självfallet finns det ingen som vet mer om Luca Brasi än tränaren Francisco Castro. En intervju med honom ställer saker och fakta till rätta. När det gått tio år är det svårt att komma ihåg allt. Historien om barbackaridningen känns han inte alls vid och blir lite överraskad. Det var Isadora som skötte om Luca Brasi. Angående kastraktionen berättar Castro att den skedde efter Stockholms Stora Pris 2008.

-Jag hade köpt in honom på Goffs och väl i träning visade han snabbt talang. Han skulle vara en miler, minst, på stammen och var inte byggd som en sprinter. Vi debuterade därför över 1600 meter på Jägersro och eftersom jag visste vilken häst han var gick vi till Vinterfavoriternas på Täby Galopp. Fredrik Johansson red honom där och gick nästan omkull i övergången mellan dirttrack och gräs. Han gjorde ett otroligt race som femma efter den händelsen. Året efter började vi på Klampenborg och tog två segrar mot klent motstånd. I 2000 Guineas var han hingstig vilket även förstörde Norskt 2000 Guineas. I Svenskt Derby var han fenomenal, men mötte tyvärr Appel Au Maitre. Han segrade tre gånger i Fältrittklubbens, men det berodde mer på svagt motstånd än på att han gillade distansen. 1600-2000 meter var han som bäst över. Som fyraåring var han hingstig i början av säsongen och vi fick kastrera honom. I Stockholm Cup var det för tung bana, men efter det föll allt på plats, berättar Francisco.

-Jag vill också framhäva när han segrade i en handikap direkt efter Pramms 2011. Som toppvikt behövde vi inte ha mer än 62 kilo och trots att vi hade 95 i formtal var jag aldrig orolig. Det är alltid svårt för Guldhästarna att möta den riktiga eliten och Luca Brasi var i fantastisk form. I starten efter det blev det seger igen då i Jägersro Summer Cup. Året efter, som åttaåring, slog Luca Brasi banrekord i den löpningen med supertiden 2,16,3! Att Luca Brasi kunde vara på topp under så lång tid, det är vad jag är mest fascinerad över och det som jag tänker mest på med honom, avslutar Francisco.

Idel lovord alltså. Jag minns hur jag skrev i Ronden om Luca, men också om hur svårt det var att ifrån Stockholm kunna veta hur populär Luca Brasi var. Därför ringde jag upp vännen Niclas Cronberg, den färgstarke och populära tipstern på Jägersro med galopp i blodet.

-Skojjar du? Luca var otroligt populär bland publiken. Kolla in resultatet på hemmabanan. Han gjorde aldrig ett dåligt race här och då blir man förstås populär. Det jag tänker mest på när jag tänker på Luca är inte Pramms utan Derbyt. Det är det bästa Derby jag någonsin sett här hemma och Luca Brasi hade oturen att stöta på Appel Au Maitre som var för bra. Calrissian hade han inga problem med. Visst var han bäst som miler, men Castro hade honom alltid i perfekt ordning inför just den uppgiften som var den nästa. Nej, alla på Jägersro älskade Luca Brasi, säger Niclas Cronberg.

Man kan inte annat än att hålla med. Och avslutningsvis måste vi förstås titta på det där Derbyt 2007.

Den bortre långsidan är något väldigt speciellt, vi se hur Manuel Martinez börjar gå med Luca vid Hornbach-skylten. Ungefär samtidigt ser vi även hur Fredrik Johansson har kastat loss Appel Au Maitre. På väg in i kurvan är det klart vem som jobbar mest i sadeln. Det blir också klart att citatet ”bästa hästarna, bästa jockeysarna” från Paul egenligen kommer från Holm som refererar hem dom. Och Flying Falk! Glöm inte honom, han leder racet bra mycket längre än Appel Au Maitre gör det. Tyvärr är det ju bara placeringen vid målsnöret som räknas.

Det var inte långt ifrån ett hattrick i Pramms. 2009 är Luca en mycket god tvåa. Och hade bara Martinez gått lite senare hade väl segern varit ett faktum?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *