De flesta vet att både jag och Armstrong har en hel del frankofili i oss. Att följa den franska galoppen är en självklarhet och själv går jag gärna in på toton också.

Tvååringsracen har precis börjat dra igång i Frankrike och på Chantilly Läsa hela inlägget

Att logga in på facebook i dessa tider gör att man blir överfallen av bilder från Paris – staden i mitt hjärta. Många vet att jag var där så ofta jag kunde – särskilt i oktober då man rider Arcen. Inte lika många vet att jag Läsa hela inlägget

Ett par intressanta saker med skandinavisk anknytning inträffade igår då storloppscirkusen snurrade på runt om i världen.

Lite i skuggan av storloppen på Chantilly hade en ytterst värdefull handicap smugit sig in i tävlingsprogrammet på samma bana. I ”Qatar Grand Handicap des Milers” med 28 000 pund till vinnaren segrade Karl Burks fyraårige fux London Protocol relativt enkelt med Tony Piccone i sadeln. Vad är det för speciellt med det då undrar ni? Tja, kanske inget speciellt, men det roliga är att London Protocol endast kostade 17 000 euro som åring i Deauville – ett styvt ”lax” billigare än den ett år yngre halvsystern High As A Kite! Vart står morsan Troicat och skrotar? Finns det någon avkomma att köpa…?

På andra sidan Atlanten var det ett flertal storlopp i går, men jag struntar i alla flashiga Grupp-1 lopp på Santa Anita. Det som fick mina blå ögon uppspärrade var i stället resultatet från Grupp-3 loppet ”Commonwealth Oaks på långt ifrån lika flashiga Laurel Park (Där hänger väl du Uttern…?).

I just nämnda lopp segrade det treåriga stoet Rymska. Le Havre-dottern Rymska vann säkert på bra sätt – som stor favorit och tjänade lite knappt 70 000 pund. I fjol tog hästen två segrar – detta i ett Listed i Craon och en riktigt bra maidenlöpning i Deauville dess för innan. Efter Listed-segern i Craon spände tränaren bågen rejält och testade i ett Grupp-3 på Belmont där Rymska gjorde det bra som knappt slagen femma. En månad senare startade Rymska i Breeders Cup Juvenile Fillies (Gr-1) för sin nye tränare Chad Brown och var riktigt bra som femma – slagen lite drygt tre längder. Nu har hästen två raka segrar i Grupp-3 sammanhang och spås en lysande framtid. Inte minst i avelsboxen!

Och vem var det som tränade Rymska och formade stoet till den topphäst hon är innan Chad Brown tog över stafettpinnen inför Breeders Cup?

Pia Brandt såklart.

Idag koncentrerar jag mig såklart på Arcen, men kanske än mer på ”Grand Criterium” för tvååriga hngstar och valacker på samma bana – det vill säga Chantilly.

I loppet startar nämligen en häst vid namn Woodmax och det var just denne Woodmax som fick undertecknad smått besatt av den färske avelshingsten Maxios som alltså är pappa till tränare Nicola Clements ögonsten. Jag kommer ihåg den där septemberdagen 2016 som det var i går. Nere i det högra hörnet, precis utanför förledvolten – 20 talet meter från auktionsringen i Baden Baden så stod han där. Hästen med stort H! Woodmax stack ut något alldeles extra och i brådaste rasket stod en stor samling Skandinaviska tränare, ägare och agenter och beundrade underverket. Nu blev det inget köp för Maxios-hingsten betingade det facila priset 240 000 euro, men det svors ve och fasa att hästen gått oss förbi. ”En finare häst har du aldrig kunnat köpa”, pep en svensk topptränare till sin största kund när bitterheten att prislappen blev så hög på Woodmax och hästen gått honom ur händerna.

I det stall på Bro Park där jag tillbringar min största tid finns nu fyra stycken avkommor efter Maxios och det är ju en tröst i mörkret…

Bonusinfo:

I samma hage som Woodmax kutade runt under sitt första levnadsår sprang även en annan Maxios-hingst. Denne lystrar till namnet Daxios. Ja just det. Samme Daxios som vann debuten på Bro Park för ett par veckor sedan och nu är storfavorit att ta andra segern i rad på huvudstadsbanan. Ladda plånboken på onsdag!

Vad hände egentligen med inlägget ”BRA OCH DÅLIGT FRÅN CUP-HELGEN (DEL-3)?

Återkommer.

Att ett treårigt sto ens startar i Stockholm Cup hör dock inte till vanligheterna, på rak arm är det inte många namn som spontant kommer upp i huvudet. ”Pysse” och Gyllen kanske? Japp, de kom trea bakom Top Guest 1986 (men fick då hela 10,5 kg av toppviktade Chaumiere som ser ut att ha kommit med formtal 98 efter grupploppsseger i England).  Bruno Nilsson-tränade Kosmos Libra var oplacerad som treåring 1988, och ett par till dyker kanske upp om man finkammar samtliga resultatlistor. Vilka har jag missat?

Desto vanligare är det att treåriga ston tar chansen i ett ännu maffigare 2 400-meterslopp, Prix de l’Arc de Triomphe (Gr1) som rids lite senare idag på Chantilly. Bara de senaste tio åren har tre treåriga ston stått som segrare, Zarkava, Danedream och Treve, och vid en titt genom rullorna dyker klassiska namn som Three Troikas och Detroit upp i segerlistan. Sistnämnda blev för övrigt sedermera mor till en Arc-vinnare i Carnegie.

De treåriga hingstarna har minst lika fin Arc-statistik med fyra segrar det senaste decenniet och skälet till ungdomarnas succé är nog delvis att viktlättnaden denna tid på året varit, och kanske är, gynnsam. Så pass att man nyligen ändrat i åldersviktskalan – i fjol fick treåriga ston 5 kg av äldre hingstar över denna distans, i år 4,5. Vidare handlar det ju om att de potentiella avelsförtjänsterna är enorma inom internationell galopp och därför startar man inte en häst upp i åren på samma sätt som här i Skandinavien. Snittåldern på deltagarna i år är precis över fyra bast. Dessutom slipper både ston och hingstar möta de bästa valackerna som ej är välkomna.

I eftermiddag får segraren evig ära och hela 2,86 miljoner euro, eller 27,5 miljoner kronor. Som en passus kan nämnas att prispengar i Frankrike verkar fördelas lite annorlunda än här hemma: tränaren får 14,5 procent men av dessa går 4 procent direkt till stallpersonalen att dela på – det blir en dryg miljon kronor i Arcen. Jockeyn snor 8,5 procent och så blir det ”bara” 77 procent kvar till ägaren.

Hur som helst, många tippar att det blir en ny s k historisk seger: aldrig tidigare har ett brittiskt treårigt sto vunnit, men nu kan det nog ske i form av storfavoriten Enable (e. Nathaniel), som kommer från fyra raka Gr1-segrar tagna med sammanlagt 20 längder. På Frankie Dettori och Enable får man hos bookiesarna bara dubbla pengarna trots att konkurrenterna är 17 till antalet. Även en av de värsta utmanarna är ett treårigt sto, Winter (e. Galileo) vars tränare Aidan O’Brien sadlade ut hela prispallen i fjol, och nu har fem på startlinjen. Och så finns det förstås fler som vill ha ett ord med i laget: japanen, tysken, Fabre, Niarchos, Aga Khan…och svenskägde One Foot In Heaven.

Missa inte att se spektaklet live på atg.se kl 16.05.